fredag, december 22, 2006

Gudomlighet


Jag hade fått i uppgift att ordna studiebesök på eftermiddagen innan den årliga julefrokosten i Köpenhamn. Efter att ha jagat det nyaste nya på de senaste studiebesöken, fick kontoret istället besöka betydligt äldre byggnadsverk. Lite hoppades jag också att frambringa nån form av julstämning. Vi tog oss genom historien bakåt genom att börja med ett besök på Turning Torso Gallery (2006-2007). Sedan korsade vi sundet och besökte Bagsværd Kirke av Jørn Utzon (1976), Grundtvigskirken av PV Jensen Klint(1921-40), Nikolaj kirke och deras utställning med modern finsk foto- och videokonst (återuppbyggd renässans) och avslutade med CF Hansens ståtliga Vor Frue Kirke (1811-29) innan vi förvirrade oss ner i Sankt Gertrud klosters källargångar för att hitta vårt långbord och julebuffén.


Trots det milda men strålande soliga vädret infann sig nog lite julefrid i VorFruekirke där kantorn höll på att öva och rummet var fyllt av orgeltoner (på ett annat sätt än i Gruntvigskirken, där kantorn höll på att stämma orgeln) ända till organistens mobil ringde och musiken fick ett abrupt slut.

(FDe två fotona av Grundtvigskirkens solbelysta tegelmurar och Utzons kyrksal är tagna av P Kinn)

torsdag, december 21, 2006

Nästan bättre än visionen


Den ljussatta vattenarkaden vid högskolan är Malmö Stads julkort i år!
(se mitt inlägg 13 nov)

Gnisslar tänder

Pratade med en el-konsult idag och han refererade hela tiden till mitt uppdrag som utsmyckningen. Endast en gång sa han gestaltningen men menade samma sak. Ok, det är en liten teknikbyggnad, men för mig representerar de båda orden helt olika saker.

lördag, december 16, 2006

Arkitekten igen

The Architect
"Vad fint det ser ut! Men det är nåt som inte stämmer, det är inte gräs mellan husen i verkligheten - det är lera! "

Jo, jag gick och såg Arkitekten på Intiman i Malmö häromdagen.
Jag såg arkitekten Leo stå och försvara vad har ritade för 25 år sedan, fumlande med frågan om hur stor del av ansvaret för vad området är idag som är hans fel. Jag såg honom prata förbi sin hustru, försöka nå sina barn som nattetid sökte bekräftelse på skumma toaletter och motorvägsvägkanter.

Igår såg jag det igen, även om det bara var en trailer till filmen The Architect, baserad på David Greigs manus, med bl a Isabella Rosselini i en av rollerna. Ett manus som visserligen hade potential men inte riktigt lyckades bli angeläget med Malmö dramatiska teater har kanske en större chans i Hollywood?

The Architect

fredag, december 15, 2006

Borren Anna

Hon heter Anna
Anna heter hon

...och med en hastighet av 83 cm i timmen ska hon tillsammans med Katrin borra, skrapa och hacka sig fram i 4, 5 kilometer kalksten under Malmö för att vi ska spara ett par minuter i restid till Köpenhamn. Och för att Malmö ska få känna sig som storstad.

torsdag, december 14, 2006

10 positiva tankar från UN Studio

1. Arkitekten som koordinator och nätverkande expert har ersatt byggmästaren i byggandet av publika byggnader. En grundläggande kunskap om de globala, postindustriella och starkt urbana platser som numer är aktuella är minst lika viktigt som kunskap om den lokala situationen.

2. Modernismens rigida dogmer är ifrågasatta. Vi har utnyttjat vår kunskap om tid och rum för att utöka vårt förstående för strukturer, krafter och organisationer.

3. Innovation finns! Inser man att nytänkande bara uppstår när flera människor, vägledda av subliminalt kommunicerade signaler, samtidigt tänker samma tanke och rör sig åt samma håll får man möjligheten att frigöra sig från sitt varumärke.

4. Arkitekter åldras med värdighet. Tiden går fort medan du utvecklar ditt tema men precis som för filosoferna har många av våra bästa vänner varit döda i 2000 år.

5a: Tack gode gud att arkitektur inte är konst. Arkitekter har inte lika många självpåtvingade regler som konstnärer. Det faktum att vi har en klient med krav på användbarhet ekonomi och konstruktion gör allt så mycket lättare.

5b: Tack gode gud att arkitektur är konst. Eller åtminstone nästan. Arkitektur är ett mellanting av konst och en flygplats. Vi behöver utveckla ett sätt att förstå flygplatsens globaliserade kapitalistiska logistik med hjälp av sociologi, ekonomi och geografi. Men statistiken ger ingen direkt koppling mellan dessa fenomen och byggd form, till syvende och sist får man ta upp penseln och måla med information.
Arkitekten vid sitt ritbord 1893


6. Arkitekturens sanna natur finns inte längre i objektet utan i mötet mellan arkitekten, projektet och publiken. Arkitektur kan förstås som en oändlig live performance. De må klaga, men de kan inte fly.


7. Det ödmjuka och underdåniga dragen i arkitektens relation till Klienten är inget att skämmas för. Vi behöver alla någon som berättar vad vi ska göra.


8. Arkitekturens praktik innehar en privilegierad ställning i kapitalismens värld. Hur bra, dålig eller medioker du än är kan du alltid falla tillbaka på dina påtagliga färdigheter och din unika expertis.


9. Businessynsättet på arkitektur som en delkomponent i en byggprocess må förefalla oattraktivt, men tvingar oss till nya sätt att ta kontroll över situationen. Annars kan det hända att du får stå för ett resultat som är fruktansvärt pinsamt. Fast förr eller senare skulle det ha hänt ändå.


10 a: Gläd dig åt att du aldrig kommer att bli kändis. Om du anpassar din person och gärning efter media tappar du all kulturell mening.


10 b: Var däremot inte blyg! Arkitektur tar stor plats, så det minsta du kan göra är att säga något med den. Det är byggplatschefens roll att vara den okände hjälten och arkitektens att vara den desperata pladdraren, fylld av smarta idéer.



Via Frans referat.

lördag, december 09, 2006

Lotten

Vi gick ungefär tre år ihop på arkitektskolan i Lund. Sedan har vi farit åt olika håll. Nu har hon lagt arkitektandet på hyllan och gett sig in i klädindustrin med märket CMIG. Med en ständigt (verkar det som) leende modell, oerhört rutinerad och proffsig för sin ålder, saluför Lotten sina kläder via nätet.

Norge

Jag är i Norge över helgen och hälsar på nyligen utvandrade L i Oslo. Han är full av analyser av landet och staden och människorna. Oslo påminner om Washington och Lissabon, menar han. Vi knatar runt små trånga backar med trähus, promenerar längs den forsande älven och dricker drinkar i baren på 21:a våningen i Sas Radissons, kanske inte sky-, men iallafall skrapa.
Jag går runt och småler åt stavningar på skyltar, stavningar som ofta ligger närmare det fonetiska än vad svenska ord gör. Det är lite mindre julskyltat än Malmö, men samma ljumma väder. Däremot vimlar det av folk i tomtekostymer, på torg, i gathörn eller bara väntandes på bussen.
Det verkar finnas akut brist på akademiker av alla möjliga slag i Norge just nu, arkitekter inte minst. Och ortopedingenjörer, har jag hört.