Arkitekter på teater

Häromkvällen var jag inbjuden att delta i en förhandstitt på Malmö Dramatiska Teaters kommande uppsättning av David Greigs pjäs Arkitekten. Teatern har på sistone valt att rikta sig till särskilda yrkesgrupper och bjuda in till öppna repetitioner. Tidigare lär Malmös hotelreceptionister och flamencodansare ha bjudits in till föreställningar om just deras kår. I förra veckan var det alltså dags för arkitekterna, ett modigt val, skulle jag säga, utan att ha någon som helst erfarenhet av hotelreceptionister, men att på scen skildra ett yrke framför en grupp absoluta experter på området, experter som dessutom GÄRNA tycker saker om det mesta, kräver mod. Men hellre möta sina kritiker under arbetets gång än när produkten är färdigbearbetad, kan man tänka.
Ihop med blandade kolleger fick vi vin och snittar i Intimans foajé. Sedan förklarade dramaturgen tankarna bakom att sätta upp just den här pjäsen och sedan bjöds vi av regissören Ragnar Lyth in i salongen för att bevittna en scen. Ragnar Lyth gav sig på en parallell mellan sitt och vårt arbete: vi ligger bakom konceptet och processen, men sedan är det någon annan som förverkligar projektet, bygger det, spelar det...
Inte så tokigt.
Vi fick se en scen med fyra skådespelare som just släppt manus. Tanken var att vi skulle komma med kommentarer utifrån våra erfarenheter som arkitekter, kommentarer som de kunde ta till sig och använda i det fortsatta arbetet. Som helhet gav publiken sitt godkännande, med beröm till och med, men någon kritisk kollega kommenterade det schablonmässiga i att huvudrollsinnehavaren hade en skrynklig linnekostym.
Personligen väcktes teaterminnen till liv och jag ville vara med, ville jobba med texten och genomgå processen mot färdig föreställning.

Vi fick varsin fribiljett till de kommande förställningarna och jag kommer med all säkerhet att gå. Någon som vill följa med?